Kopia av en keltisk glaspärla med dubbel ögondekoration. Pärlan är handgjord över brännare enligt den urgamla tekniken där smält glas lindas runt en metallstav, vilket kan jämföras med glaspärletillverkningen under Hallstatt-kulturen. Liknande pärlor dök upp redan under den äldre järnåldern, men deras popularitet sträckte sig långt in i tidig medeltid.
- Pärlans mått ca 12×9 mm till 10×14 mm, håldiameter 3 mm – passar till snören upp till 2,5 mm i tjocklek
- Kopia: Štramberk – Šipka-grottan, Tjeckien
- Material: glas
- Tillverkad i Tjeckien
De keltiska lindade glaspärlorna från järnåldern utgör en central arkeologisk källa för studiet av teknik, handel och symbolik hos La Tène-kulturernas samhällen. Det rör sig främst om pärlor framställda genom att smält glas lindats kring en dorndubb av metall, ofta smyckade med pålagda detaljer, ögonmönster eller vågiga linjer i kontrasterande färger. De dateras i regel till den yngre järnåldern (ca 400–100 f.Kr.). Fynden kommer från såväl boplatser som gravfält, där de framför allt påträffas i kvinnliga gravar och barnhagar, och mer sällan i mansgravar. De viktigaste fyndmaterialen är kända från Centraleuropa, i synnerhet Böhmen, Mähren, södra Tyskland, Österrike och norra Italien. Forskningen understryker deras funktion som beståndsdelar i halsband, armband eller dräkttillbehör, samt deras eventuella magiska (apotropéiska) och statusmarkerande betydelse. Kemiska analyser bekräftar att man använde soda-kalglas och antyder långväga handelskontakter med Medelhavsområdet.
