Denna frankiska fågelbrosch daterar från mitten av 500-talet e.kr., det vill säga från den merovingiska tidsåldern.
Originalspännet var tillverkat i förgylld silver och dekorerat med inläggningar av röda granater. Det hittades i en rik kvinnlig grav i den flamländska byn Witternesse i departementet Pas-de-Calais. Idag ingår det i grevinnan de Béhagues samling.
På baksidan av detta medeltida fågelspänne finns en stabil nålmekanism med ett typiskt spiralmönster.
Precis som originalet är repliken av det frankiska fågelspännet 3,3 × 1,8 cm stor. Material: brons
Historisk bakgrund till fågelspännen
Under 400- och 500-talen var fågelbroscher i form av stiliserade örnar en del av de frankiska kvinnornas klädsel. Dessa smycken utgjorde en statusmarkör för rika merovingiska kvinnor och bars vanligtvis parvis.
Tillsammans med ett annat par spännen som användes för att fästa den nedre delen av dräkten bildade de fyra spännen det så kallade merovingiska fyrspännesmodet, som var vanligt bland franker och alemanniska folk under tidig medeltid.
Under 500-talet var små spännen med granatinläggningar i form av stiliserade örnar vanliga i områden under frankisk merovingisk kontroll och bars av kvinnor som personliga smycken.
Denna variant av fågelnålen, med sin upphöjda kropp, lilla övre vinge och klor, kallas för “Vorges-typ” efter det arkeologiska fyndplatsen i Vorges i Aisne i norra Frankrike. Spännen av denna typ påträffas i gravar daterade mellan 520 och 555 e.kr. och var utbredda i norra Frankrike, Rhenlandet och södra Tyskland, och varianter har även återfunnits i England.
De germanska fågelspännena föreställde troligen en örn och inspirerades av den romerska kejsarörn. De fungerade som en symbol för tillhörighet till det romerska riket eller dess kultur och var förbehållna kvinnor från de högre samhällsklasserna.
